I dag regnar det inte! Det känns inte heller som om den mörkgrå himlen befinner sig strax ovanför huvudet när man går ut. Tvärtom är himlen ljusgrå och molnen befinner sig där de ska vara, högt ovanför. Jag sitter med min temugg och min stickning och tycker att det känns bra.
Att få ägna sig åt något man tycker är så roligt, som jag tycker det är att sticka, det är lyx bara det. Men det är ännu bättre. Jag stickar med mitt egenspunna garn. Det känns helt fantastiskt.
Jag gick ut för att fotografera i dagsljus. Ullen som jag spann är sandfärgad bluefaced Leicester. Ullen från de här fåren är väldigt mjuk och den är även lätt att spinna. Jag har beställt den från Olivertwistfibres i England. Jag är väldigt förtjust i de här färgerna tillsammans.
Jag spann garnet tidigt i höstas. Sedan visste jag inte vad jag ville göra av det. Men i går kom jag på att det skulle bli en mössa. Jag tycker egentligen inte att det behövs något mera än vanlig slätstickning när man använder ett sådant här garn, så jag lade upp och stickade en resår i 1 x 1 ribb efter eget huvud.
Efter att jag stickat resåren tyckte jag ändå att något skulle hända. Det blir lätt enformigt att sticka om det bara är slätt. Jag har tittat på Windschief av Stephen West ett tag. Jag tog helt enkelt hans idé och gjorde ett resårstickat brett parti på mössan.
Nu ska jag återgå till min stickning. Mera detaljer kring mössan kommer när den är klar.