När man bor på landet finns det inte några caféer att besöka, än mindre stickkaféer. Så för några år sedan startade vi vårt stickegille. Vi träffas i skolan en gång i månaden och pratar och fikar och stickar eller virkar. Jag ser verkligen fram emot de här kvällarna. Det är så skönt och kravlöst och alla som är där tycker att garn och hantverk är viktigt och roligt.
Förra veckan var det dags igen och jag passade på att ta lite bilder.
Flera av oss har försvarliga lager av garn därhemma. Då är det en god idé att göra en Cosy memories blanket. Här är några projekt som är på gång. Det är riktigt rolig stickning. Inte så krävande, går bra att göra framför TV:n.
Gun funderade vidare och gjorde en 'Cosy memories hat' i stället. Visst blev den fin!
När vi hade beundrat våra pågående projekt var det dags att lägga våra Lovikkavantar i blöt. Vårens tema har varit Lovikkavantar och nu var det dags att rugga dem.
Först fick vantarna bada ordentligt i varmt vatten och såpa.
Sedan var det dags för den mera fysiskt krävande biten.... Det jobbades hårt med kardor för att få till den rätta fluffigheten.
Efter det var det dags för fika. Vi turas om att ta med kakor. Jag grämer mig så att jag missade att fotografera Agnetas vackra hallonsyltglaserade kaka och de förtjusande små stockholmskakorna i sin hjärtformade burk.